Översikt
Termen ”konfliktmineraler” syftar på fyra grundämnen ‒ tenn, tantal, volfram och guld ‒ som även kallas för 3TG. Men varför kallas de för ”konfliktmineraler”?
I korthet gäller att om intäkterna från handel med mineralerna används till att finansiera väpnade konflikter i Demokratiska republiken Kongo (DRC) och kringliggande länder klassificeras de som ”konfliktmineraler”.
Mer specifikt är det mineralernas ursprung som är viktigt och om malmen som används för att framställa basmetallerna kommer från gruvor olagligt kontrollerade av regeringstrupper och miliser.
De väpnade trupperna och miliserna använder de enorma vinsterna från gruvdriften till att främja sina egna intressen och upprätthålla krig genom köp av vapen. De är skyldiga till några av de värsta grymheterna någonsin mot mänskligheten och till grova kränkningar av mänskliga rättigheter, däribland våldtäkt, mord och barnarbete. Civilbefolkningen i lokala gruvsamhällen tvingas delta i den olagliga gruvdriften. Det här påverkar den lagliga delen av industrin, som är viktig för den Demokratiska republiken Kongos ekonomi och befolkningens säkerhet.
Mineraler från gruvorna smugglas ut ur landet via grannländer, som Uganda och Rwanda, där de exporteras till Fjärran Östern och smälts samman med mineraler från hela världen. När mineralerna har bearbetats, eller ”raffinerats”, blir det extremt svårt att spåra deras ursprung. Därmed kan mineraler från konfliktzoner lätt smygas in i konsumentprodukter i hela världen. De finns i alla våra elektronikprodukter inklusive mobiltelefoner, bärbara datorer, bilar och till och med smycken.
Behovet av intervention
Eftersom den största inkomstkällan för de militanta grupperna är olaglig gruvdrift är det här insatser krävs. Därför uppmanas företag att göra ansvarsfulla inköp och förhindra att konfliktmineraler kommer ut på den globala marknaden genom att kontrollera sina leverantörskedjor.
Då krävs en noggrann undersökning av leverantörskedjan – inledningsvis för att identifiera om produkter man tillverkar eller legotillverkar innehåller 3TG, och sedan för att spåra ursprunget, och då i synnerhet om de kommer från gruvor som finansierar konflikter. Slutligen måste man åtgärda problemen, vilket kan inkludera att arbeta fram en åtgärdsplan tillsammans med drabbade leverantörer för att lösa identifierade problem.
Här är arbetet Conflict-Free Sourcing Initiative (cfsi) utför avgörande. De har utarbetat en mall för rapportering av konfliktmineraler som underlättar insamlandet av information om mineralerna. Dessutom har de genomfört revisioner av smältverk (raffinaderier) och jämfört dessa med överenskomna protokoll för att sammanställa en förteckning över smältverk som anses vara godkända eller ”certifierade”. Det gör att företag kan fatta välgrundade beslut om konfliktmineraler i sin leverantörskedja.
Det bör dock påpekas att ett smältverk som inte är certifierat inte nödvändigtvis har någon koppling till väpnade grupper. Det betyder bara att CFSI inte har granskat dem. Sådana smältverk kan ansöka hos CFSI om att få en revision utförd så att deras status ändras. Organisationer rekommenderas att köpa in mineraler från certifierade smältverk och att vara försiktiga i kontakter med smältverk som inte är certifierade.
Större ansvarsskyldighet genom lagstiftning
Den federala lagen ”Dodd-Frank Wall Street Reform and Consumer Protection Act”, som antogs av den amerikanska kongressen i juli 2010, inkluderar en bestämmelse ‒ avsnitt 1502 ‒ som syftar till att hindra den nationella armén och rebellgrupper i Demokratiska republiken Kongo från att olagligt använda vinster från mineralhandel till att finansiera krig.
Avsnitt 1502 är ett upplysningskrav som kräver att företag tar reda på om deras produkter innehåller konfliktmineraler ‒ genom att kontrollera leverantörskedjan ‒ och rapportera till Securities and Exchange Commission (SEC).
US Securities and Exchange Commission (SEC) antog lagen 2012 och utfärdade föreskrifter som kräver att företag, registrerade på den amerikanska börsen, lämnar in obligatoriska årsrapporter om användning av konfliktmineraler (3TG ‒ tenn, tantal, volfram och guld) som anses ”nödvändig” för produkterna de tillverkar eller legotillverkar. De är också skyldiga att uppge vilka åtgärder de har vidtagit för att utföra nödvändig kontroll av mineralernas ursprung och deras spårbarhet.
De kontroll- och spårbarhetsåtgärder som krävs enligt avsnitt 1502 är väsentliga för att bryta kopplingarna mellan krig och mineralhandel i östra Demokratiska republiken Kongo. De är ett effektivt första steg i försöken att skapa en gruvindustri i Demokratiska republiken Kongo som gynnar den lagliga gruvdriften och avser att stoppa tvång och våld.
I EU har nya riktlinjer för konfliktmineraler införts som rekommenderar självcertifiering för importörer av 3TG. Detta är dock frivilligt, men den allt större pressen från konsumenter och påtryckningsgrupper tvingar företag att inta ett mer proaktivt förhållningssätt i problemet som en del av deras samhällsansvar. Företag som brister i efterlevnad av riktlinjerna riskerar att hamna på löpsedlarna och få negativ publicitet.