Gruvdrift är avgörande för att energiomställningen ska lyckas. Det kanske verkar konstigt med tanke på att branschen står för en stor del av den tunga industrins sammanlagda koldioxidutsläpp – omkring 4,5 gigaton enligt de senaste siffrorna. Men det är sant.
Även om själva gruvdriften måste förändras för att vi ska uppnå nettonoll är det inte den som är viktig, utan vad den erbjuder. De flesta experter är eniga om att en hållbar ekonomi behöver viktiga metaller, som litium, kobolt, nickel och mangan, för att utveckla renare lagringstekniker som bidrar till att samhället kan sluta använda fossila bränslen. Dessa grundämnen finns bara i jordskorpan.
Litium – viktigt för batterilagring
Litium är särskilt användbart för batterier monterade i elfordon. Vägtrafik är ett område där det går att minska utsläppen nästan omedelbart, framförallt om vi jämför med andra ”svårminskade” branscher som gruvdrift. Under senare år har dock misstron kring fördelarna med elektrifiering ökat. Detta eftersom lagrad energi fortfarande kommer direkt från ett elnät som till stor del drivs av kol och naturgas, trots en avsevärd ökning av förnybara källor sedan 2010.
Frågan har undersökts i en gemensam studie utförd av universiteten i Exeter, Nijmegen och Cambridge. Forskningen visar att i 95 procent av världen är det bättre att köra ett elfordon än ett fordon med bensinmotor. Ett fåtal undantag utgörs av länder som Polen där energiblandningen fortfarande har ett högt beroende av kol.
Batterier är avgörande beståndsdelar i en trovärdig nettonollstrategi, oavsett om de är monterade på elfordon eller utgör komponenter i ett större energilagringssystem. Men det finns stora utmaningar i leverantörskedjan. Till exempel visar insikter från vår senaste Supply Chain Resilience Index report att det blir stor brist på flera viktiga metaller.
Utbudet på litium förväntas öka till 636 000 ton litiumkarbonat ekvivalent under 2022. Det är en ökning från uppskattningsvis 497 000 ton i fjol, men efterfrågan är betydligt högre och ökar till 641 000 ton från beräknat 504 000 ton. År 2030 förväntas efterfrågeöverskottet för litium att ligga på mellan en halv och 1,5 ton om året.
Är batterier en flaskhals?
Utan en enorm produktionsökning kommer problemet att hämma möjligheterna att genomföra och lyckas med klimatmålen i Parisavtalet från 2015. Efterfrågan överstiger utbudet och skapar flaskhalsar för branscherna med störst behov av batteriteknik. När tillverkare av elfordon och energilagring konkurrerar om samma källor för litium bromsas den nödvändiga utbyggnaden i båda branscherna.
Australien stod för den största delen av litiumproduktion under 2021 med 55 000 ton. Även Kina och Chile gjorde betydande bidrag till det globala utbudet, men det är Chile som väsentligt kan öka produktionen. Chile har runt åtta miljoner ton i reserver. Det är nästan tre gånger så mycket som Kina och Australien tillsammans. Problemet är att det tar flera år att komma igång med gruvdrift utan att ens nämna de höga kostnaderna och att projekt ofta försenas av att lokalbefolkning och icke-statliga organisationer protesterar.
Med tanke på vilken betydelse Chile har för att energiomställningen ska lyckas är det värt att hålla ett öga på landets regionalpolitik. I mars i år godkände landets konstitutionella församling ett inledande förslag att nationalisera sina enorma koppar-, guld- och litiumreserver. Beslutet går sedan vidare till en folkomröstning i slutet av 2022 som del i ett utkast för att skriva om landets stadgar. Resultatet av folkomröstningen får enorma följder på utbud och handel av viktiga metaller. Företag och intressenter bör vara medvetna om förändringarna som väntar. Det får också stora konsekvenser för energiomställningen i dess helhet.
Situationen visar tydligt vikten av leverantörshantering och kvalificering – inte minst för de som behöver litium. Eftersom volatilitet och konkurrens på råvarumarknaden ser ut att fortsätta riskerar många företag att hamna i en potentiellt ohållbar situation med höga priser och låg tillgång. Brist på viktiga varor fortsätter att påverka senare led i leverantörskedjor under 2022 och ger en resilienspoäng på 44,9 – nästan fem poäng över gränsen för ”hög risk” på 40 procent. Expertkonsulter blir viktiga om vi vill minska denna risk genom att kompensera för den störning som skapas av en så stor skillnad mellan utbud och efterfråga.
Om er verksamhet försöker navigera omställningen till hållbar energi och måste hantera behovet av råvaror som litium kan ni kontakta oss och tala med vårt expertteam.
