Lagstiftare inom Europeiska unionen har varit aktiva under flera \u00e5r och arbetat med att omstrukturera h\u00e5llbarhetsrapportering och due diligence. Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD) \u00e4r bara tv\u00e5 exempel p\u00e5 det arbete regleringsorganen genomf\u00f6r f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra h\u00e5llbarhet, transparens och organisationers p\u00e5verkan p\u00e5 globala leveranskedjor.<\/p>\n\n\n\n
Denna korta blogg tittar p\u00e5 skillnaderna och relationen mellan due diligence och krav p\u00e5 \u00f6ppenhet som definierats inom CSDDD och CSRD, samt n\u00e5gra av de viktigaste kraven kopplade till lagstiftningen.<\/p>\n\n\n\n
CSDDD kr\u00e4ver att f\u00f6retag tar ansvar f\u00f6r negativa p\u00e5verkningar p\u00e5 m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och milj\u00f6n som \u00e4r f\u00f6rknippade med deras verksamhet, med hj\u00e4lp av due diligence som ett s\u00e4tt att identifiera negativa effekter. Den EU-omfattande direktiven kommer att tvinga specifika EU- och icke-EU-f\u00f6retag att etablera riskbaserade processer f\u00f6r due diligence som utv\u00e4rderar, identifierar, mildrar och rapporterar om negativa p\u00e5verkningar p\u00e5 m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och milj\u00f6n i deras verksamhet, dotterbolag och leveranskedjor.<\/p>\n\n\n\n
CSRD syftar till att bredda omfattningen av en tidigare direktiv f\u00f6r rapportering om h\u00e5llbarhet, Non-Financial Reporting Directive (NFRD), samtidigt som standardiseringen och transparensen f\u00f6r h\u00e5llbarhetsrapportering f\u00f6rb\u00e4ttras. Inom ramen f\u00f6r \u00f6ppenhetsramen kommer f\u00f6retag att vara tvungna att rapportera om sina sociala och milj\u00f6m\u00e4ssiga p\u00e5verkningar, inklusive \u00f6verv\u00e4ganden f\u00f6r deras uppstr\u00f6ms- och nedstr\u00f6msv\u00e4rdekedja.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r rimligt att det finns flera likheter mellan de tv\u00e5 direktiven. B\u00e5da \u00e4r generellt sett i linje med erk\u00e4nda internationella riktlinjer eller \u00f6verenskommelser, inklusive OECD:s riktlinjer f\u00f6r multinationella f\u00f6retag, FN:s riktlinjer f\u00f6r f\u00f6retag och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och Parisavtalet om klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. B\u00e5da direktiven delar ocks\u00e5 liknande m\u00e5l att minska de sociala och milj\u00f6m\u00e4ssiga p\u00e5verkningarna av f\u00f6retagsverksamhet och \u00f6ka transparensen. Det finns dock vissa skillnader i de avsedda resultaten eller konsekvenserna av varje direktiv.<\/p>\n\n\n\n
Generellt sett syftar CSRD till att standardisera rapporteringen om h\u00e5llbarhetsrelaterade \u00e4mnen samtidigt som transparensen f\u00f6r de rapporter externa intressenter kan f\u00e5 tillg\u00e5ng till \u00f6kar. Det fastst\u00e4ller en tydlig rapporteringsram som organisationer m\u00e5ste redovisa mot. Rapporterna kommer ocks\u00e5 att genomg\u00e5 en form av f\u00f6rs\u00e4kran f\u00f6r att bed\u00f6ma informationens riktighet i rapporten.<\/p>\n\n\n\n
CSDDD p\u00e5l\u00e4gger f\u00f6retag att vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att utv\u00e4rdera och f\u00f6rb\u00e4ttra h\u00e5llbarhetsprestandan f\u00f6r deras organisation och deras leveranskedjor. F\u00f6retag m\u00e5ste genomf\u00f6ra due diligence-\u00e5tg\u00e4rder som \u00e4r proportionerliga mot sammanhanget av deras verksamhet och deras leveranskedjor. Det \u00e4r direkt inriktat p\u00e5 att identifiera och mildra eventuella milj\u00f6m\u00e4ssiga eller socialt skadliga effekter som \u00e4r f\u00f6rknippade med f\u00f6retagets verksamhet.<\/p>\n\n\n\n
Det kan h\u00e4vdas att CSDDD var den mer naturliga f\u00f6reg\u00e5ngaren till CSRD, som ger organisationer en skyldighet att identifiera de sociala och milj\u00f6m\u00e4ssiga konsekvenserna av deras verksamhet och rapportera om dem. Men i slut\u00e4ndan kr\u00e4ver b\u00e5de CSRD och CSDDD att organisationer \u00f6verv\u00e4ger och rapporterar om deras milj\u00f6- och sociala p\u00e5verkan, inklusive \u00e5tg\u00e4rder som har vidtagits f\u00f6r att hantera problemen.<\/p>\n\n\n\n