![\"\"](\"https:\/\/www.achilles.com\/wp\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/Energy-job-changes-1024x933.png\")
<\/figure>\n\n\n\nMed det kommer en massiv f\u00f6r\u00e4ndring i den globala energilandskapet. N\u00e4r vi arbetar mot m\u00e5let att n\u00e5 netto noll \u00e5r 2050 f\u00f6rv\u00e4ntas arbetstillf\u00e4llen inom fossila br\u00e4nslen minska fr\u00e5n de nuvarande 12,6 miljonerna till cirka 3 miljoner, samtidigt som globala gr\u00f6na energijobb f\u00f6rv\u00e4ntas v\u00e4xa fem g\u00e5nger om fr\u00e5n dagens 4,4 miljoner till 22 miljoner, och de flesta \u00f6kningarna f\u00f6rv\u00e4ntas vara inom vind- och solsektorerna.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r att st\u00f6dja denna f\u00f6r\u00e4ndring kommer det att kr\u00e4vas massiva investeringar i infrastruktur. \u00c5rliga investeringar i \u00f6verf\u00f6rings- och distributionsn\u00e4t f\u00f6rv\u00e4ntas expandera fr\u00e5n 260 miljarder dollar till 820 miljarder dollar fram till 2030. Antalet offentliga laddningsstationer f\u00f6r elbilar f\u00f6rv\u00e4ntas \u00f6ka fr\u00e5n 1 miljon idag till 40 miljoner \u00e5r 2030 (vilket motsvarar att l\u00e4gga till n\u00e4stan 20 gigafabriker varje \u00e5r de n\u00e4rmaste tio \u00e5ren). Investeringarna i r\u00f6rledningar och v\u00e4xthusgasutsl\u00e4ppsminskande infrastruktur f\u00f6rv\u00e4ntas \u00f6ka fr\u00e5n dagens 1 miljard dollar till cirka 40 miljarder dollar \u00e5r 2030.<\/p>\n\n\n\n \u00d6vergripande f\u00f6rv\u00e4ntas den totala \u00e5rliga energiinvesteringen skjuta i h\u00f6jden till 5 biljoner dollar fram till 2030 och l\u00e4gga till ytterligare 0,4 procentenheter per \u00e5r till den \u00e5rliga globala BNP-tillv\u00e4xten. Den totala marknadsstorleken f\u00f6r kritiska mineraler som koppar, kobolt, mangan och olika s\u00e4llsynta jordartsmetaller f\u00f6rv\u00e4ntas n\u00e4stan sjudubblas. Storleken p\u00e5 m\u00f6jligheten f\u00f6r den globala energisektorn \u00e4r n\u00e4stan svindlande.<\/p>\n\n\n\n J\u00e4mte detta fokus p\u00e5 f\u00f6rnybar energi v\u00e4lkomnas \u00e4ven en \u00f6kad inriktning p\u00e5 m\u00e4nniskor. Det som kallas ”Just Transition” ber\u00f6r de bredare FN-h\u00e5llbarhetsm\u00e5len, som str\u00e4cker sig bortom minskning av utsl\u00e4pp, till exempel milj\u00f6f\u00f6roreningar, m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, modern slaveri, barnarbete och h\u00e4lso- och s\u00e4kerhetsaspekter.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att st\u00f6dja dessa m\u00e5l finner organisationer sig alltmer svepta in i en metaforisk ESG-regulatorisk n\u00e4t \u2013 vare sig det \u00e4r Kanadas lagf\u00f6rslag S-211<\/a>, Tysklands Lieferkettengesetz, Norges \u00c5penhetsoven<\/a>, Indiens BRSR Core eller EU:s kommande direktiv om f\u00f6retagens h\u00e5llbarhetspr\u00f6vning.<\/p>\n\n\n\n Allt oftare designas denna reglerande n\u00e4t f\u00f6r att kr\u00e4va att f\u00f6retag, var de \u00e4n verkar, bed\u00f6mer potentialen f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och milj\u00f6risker inom sina leveranskedjor och rapporterar om vad de proaktivt g\u00f6r f\u00f6r att hantera dem. S\u00e5 \u00e4ven om du \u00e4r bel\u00e4gen i ett land eller geografiskt omr\u00e5de som \u00e4nnu inte har regler p\u00e5 plats, \u00e4r det fortfarande troligt att det kommer att p\u00e5verka ditt f\u00f6retag p\u00e5 kort och medell\u00e5ng sikt.<\/p>\n\n\n\n Till exempel: Lieferkettengesetz i Tyskland g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r f\u00f6retag som importerar varor till Tyskland, oavsett var f\u00f6retaget \u00e4r baserat, om de importerade varorna \u00e4r avsedda f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning eller anv\u00e4ndning i Tyskland, och detta sedan december 2021. USA:s Uyghur Forced Labor Prevention Act har arbetat f\u00f6r att f\u00f6rhindra att varor potentiellt tillverkade med tv\u00e5ngsarbetskraft i Xinjiang-regionen kommer in p\u00e5 den amerikanska marknaden. EU:s f\u00f6rordningar om avskogning g\u00e4ller h\u00e4rledda produkter och p\u00e5verkar d\u00e4rmed saker som f\u00f6rs\u00e4ljning av vindsnurror, svetsf\u00f6rkl\u00e4den\/handskar och \u00e4ven bilinteri\u00f6rer.<\/p>\n\n\n\n Och det handlar inte bara om en regleringsfr\u00e5ga… Allt oftare driver milj\u00f6juridiska firmor r\u00e4ttsprocesser med syfte att h\u00e5lla f\u00f6retag ansvariga f\u00f6r att \u00f6verdriva gr\u00f6na meriter eller att inte ha tillr\u00e4ckligt robusta planer f\u00f6r att uppn\u00e5 gr\u00f6na m\u00e5l. Och i allt st\u00f6rre delar av v\u00e4rlden blir etiskt f\u00f6retagande och f\u00f6retagande som en kraft f\u00f6r gott nu fokus f\u00f6r investerargemenskapen \u2013 som sj\u00e4lva regleras att ta ESG p\u00e5 allvar.<\/p>\n\n\n\n Finansiella institutioner omfattas av FN:s riktlinjer f\u00f6r f\u00f6retag och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter d\u00e4r de m\u00e5ste ha f\u00f6retagsansvar att respektera, inklusive kravet att undvika att orsaka eller bidra till skadliga m\u00e4nskliga r\u00e4ttighetsp\u00e5verkningar och str\u00e4va efter att f\u00f6rebygga eller mildra skadliga m\u00e4nskliga r\u00e4ttighetsp\u00e5verkningar som \u00e4r direkt kopplade till deras verksamhet, produkter eller tj\u00e4nster genom deras aff\u00e4rsrelationer.<\/p>\n\n\n\n TCFD i Storbritannien kr\u00e4ver nu att finansiella institutioner g\u00f6r icke-finansiella avsl\u00f6janden relaterade till saker som koldioxidutsl\u00e4pp. Modern Slavery Act i Australien kr\u00e4ver att investeringsf\u00f6retag rapporterar om riskerna f\u00f6r modern slaveri i sina finansiella investeringar. I Thailand m\u00e5ste publika f\u00f6retag rapportera \u00e5rligen om h\u00e5llbarhetsfr\u00e5gor inklusive m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Listan forts\u00e4tter.<\/p>\n\n\n\n Det finns ocks\u00e5 mycket konkreta f\u00f6rdelar f\u00f6r f\u00f6retag som kan visa upp sina h\u00e5llbarhetsmeriter. L\u00e5ngivare minskar alltmer r\u00e4ntorna f\u00f6r l\u00e5neperioden eller erbjuder mer f\u00f6rm\u00e5nliga l\u00e5nevillkor. Att uppfylla \u00f6verenskomna KPI:er minskar betydligt l\u00e5nebehovet \u00f6ver finansieringens livstid. Den samlade emissionen av gr\u00f6na eller h\u00e5llbarhetsobligationer har nu n\u00e5tt 3 biljoner dollar globalt, och f\u00f6retag med h\u00f6gre ESG-po\u00e4ng njuter i genomsnitt av 10% l\u00e4gre kapitalkostnader.<\/p>\n\n\n\n Med s\u00e5 mycket investeringar som beh\u00f6vs i infrastrukturen f\u00f6r att f\u00f6rverkliga omfattningen av den gr\u00f6na energim\u00f6jligheten \u00e4r det en siffra som inte kan ignoreras. Om den sociala och milj\u00f6m\u00e4ssiga argumentationen inte var tillr\u00e4cklig \u2013 det handlar inte bara om m\u00e4nniskor och planeten… det handlar nu ocks\u00e5 om vinst.<\/p>\n\n\n\n Det blir allt tydligare att f\u00f6lja ESG-regler kan ge betydande f\u00f6rdelar f\u00f6r organisationer, inklusive f\u00f6rb\u00e4ttrat rykte, minskad risk, \u00f6kad effektivitet, konkurrensf\u00f6rdel och l\u00e5ngsiktig h\u00e5llbarhet.<\/p>\n\n\n\n Att f\u00f6lja lagen kan hj\u00e4lpa till att f\u00f6rb\u00e4ttra en organisations rykte som ett ansvarsfullt och etiskt f\u00f6retag. Genom att vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00f6rhindra \u00f6vergrepp mot m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och milj\u00f6skador i sina leveranskedjor kan organisationer f\u00f6rb\u00e4ttra sitt varum\u00e4rke och \u00f6ka kundlojaliteten.<\/p>\n\n\n\n Det kan hj\u00e4lpa till att minska risken f\u00f6r r\u00e4ttsliga \u00e5tg\u00e4rder, b\u00f6ter och skador p\u00e5 ryktet. Genom att identifiera och hantera potentiella risker i dina leveranskedjor kan du minimera risken f\u00f6r \u00f6vergrepp mot m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter eller milj\u00f6skador och mildra eventuella negativa p\u00e5verkningar.<\/p>\n\n\n\n Genom att genomf\u00f6ra \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r p\u00e5litlig granskning och \u00f6vervaka leverant\u00f6rer kan organisationer identifiera f\u00f6rb\u00e4ttringsomr\u00e5den, optimera sina leveranskedjeoperationer och driva effektivitet.<\/p>\n\n\n\n Att visa engagemang f\u00f6r ansvarsfulla aff\u00e4rsprinciper kan hj\u00e4lpa organisationer att attrahera och beh\u00e5lla kunder, investerare och anst\u00e4llda som prioriterar h\u00e5llbarhet och etiska aff\u00e4rsprinciper.<\/p>\n\n\n\n Det kan ocks\u00e5 bidra till l\u00e5ngsiktig h\u00e5llbarhet f\u00f6r en organisations verksamhet. Genom att vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00f6rhindra milj\u00f6skador och s\u00e4kerst\u00e4lla arbetstagarnas h\u00e4lsa och s\u00e4kerhet kan organisationer minska sin milj\u00f6p\u00e5verkan och fr\u00e4mja v\u00e4lbefinnandet f\u00f6r sina anst\u00e4llda och samh\u00e4llena d\u00e4r de verkar.<\/p>\n\n\n\n Dock finner vi alltf\u00f6r ofta en stor klyfta mellan vad f\u00f6retag vill g\u00f6ra, vad de s\u00e4ger att de kommer g\u00f6ra… och deras f\u00f6rm\u00e5ga att g\u00f6ra det. I m\u00e5nga \u00e5r har policys eller uttalanden om \u00e5tagande f\u00f6rlitat sig som verktyg f\u00f6r att bek\u00e4mpa problemet med m\u00e4nniskoutnyttjande, men datan visar tydligt att mer beh\u00f6ver g\u00f6ras. Det har funnits m\u00e5nga exempel p\u00e5 organisationer under det senaste decenniet eller s\u00e5 som har visat sig inte ha gjort tillr\u00e4ckligt [l\u00e4s v\u00e5r hj\u00e4lpsamma blogg om detta \u00e4mne ”Vad \u00e4r tillr\u00e4ckligt?<\/a>”]. Den erfarenheten st\u00f6ds av Internationella arbetsorganisationen, som uppskattar att p\u00e5 vilken dag som helst under 2021 levde 49,6 miljoner m\u00e4nniskor i modern slaveri, vilket \u00e4r en \u00f6kning med 10 miljoner m\u00e4nniskor sedan 2016.<\/p>\n\n\n\n I v\u00e5rt arbete f\u00f6r att st\u00f6dja f\u00f6retag att uppn\u00e5 ESG-m\u00e5l f\u00f6r sina leveranskedjor och m\u00f6ta allt mer kr\u00e4vande regelverk och investeringar samlar Achilles in och utv\u00e4rderar data fr\u00e5n olika k\u00e4llor, inklusive kunskap och insikter fr\u00e5n m\u00e5nga \u00e5rs platsrevisioner och intervjuer med arbetstagare f\u00f6r att ge en omfattande bild av leveranskedjerisker. V\u00e5ra resultat korrelerar med ILO:s och FN:s analyser, att \u00f6vergrepp mot m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och milj\u00f6f\u00f6roreningar \u00e4r alltf\u00f6r vanliga, men ofta djupt dolda i komplexiteten hos moderna leveranskedsstrukturer och p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte l\u00e4tt kan uppt\u00e4ckas genom att bara st\u00e4lla n\u00e5gra fr\u00e5gor till leverant\u00f6rer eller skrapa data fr\u00e5n internet.<\/p>\n\n\n\n Sanningen \u00e4r att det \u00e4r relativt enkelt att vara \u00f6verens om att vi vill ha en global leveranskedja som inte inkluderar barnarbete, modern slaveri eller negativa p\u00e5verkningar p\u00e5 v\u00e5r milj\u00f6, men mindre enkelt att s\u00e4kerst\u00e4lla att det sker. Dagens leveranskedjor \u00e4r komplexa och blir allt mer komplicerade, vilket g\u00f6r det sv\u00e5rt f\u00f6r organisationer att hantera.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6retag beh\u00f6ver titta p\u00e5 flera datak\u00e4llor p\u00e5 olika spr\u00e5k och olika format \u2013 ofta av tvivelaktigt ursprung. De flesta organisationer har inte system f\u00f6r att registrera data, sp\u00e5ra relationer eller identifiera korrelationer. Det finns otillr\u00e4ckliga resurser f\u00f6r att genomf\u00f6ra trov\u00e4rdig datagranskning eller oberoende verifiering, och detta \u00e4r inte n\u00e5got en g\u00e5ng f\u00f6r alla, s\u00e5 den p\u00e5g\u00e5ende intensiva b\u00f6rdan p\u00e5 organisationer \u00e4r sv\u00e5r att uppr\u00e4tth\u00e5lla.<\/p>\n\n\n\n Allt detta leder till otillr\u00e4cklig bed\u00f6mning av ESG-risker \u00f6ver en organisations leveranskedja, mindre \u00e4n tillr\u00e4cklig ESG-riskminimering och en of\u00f6rm\u00e5ga att uppn\u00e5 konkreta ESG-f\u00f6rb\u00e4ttringar. F\u00f6r organisationer som omfattas av de \u00f6kande m\u00e4ngderna ESG-regelverk inneb\u00e4r det ocks\u00e5 l\u00e5ga niv\u00e5er av rapporteringsf\u00f6rtroende. Det kan ocks\u00e5 inneb\u00e4ra f\u00f6rlust av tillg\u00e5ng till l\u00e4gre kostnad f\u00f6r investeringar och en h\u00f6g risk f\u00f6r rykte och finansiella p\u00e5verkningar.<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.achilles.com\/wp\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/energy-market-growth-e1688032058368-300x172.png\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.achilles.com\/wp\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Metaphorical-regulatory-net-Feb-24-1024x808.png\")
<\/figure>\n\n\n\n