{"id":17263,"date":"2022-07-28T20:03:00","date_gmt":"2022-07-28T17:03:00","guid":{"rendered":"https:\/\/uat.achilles.com\/okategoriserad\/vanliga-fragor-och-svar-tillborlig-aktsamhet-for-foretag-vad-galler-hallbarhet\/"},"modified":"2023-12-11T23:25:00","modified_gmt":"2023-12-11T20:25:00","slug":"vanliga-fragor-och-svar-tillborlig-aktsamhet-for-foretag-vad-galler-hallbarhet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.achilles.com\/sv\/branschinsikter\/vanliga-fragor-och-svar-tillborlig-aktsamhet-for-foretag-vad-galler-hallbarhet\/","title":{"rendered":"Vanliga fr\u00e5gor och svar: Tillb\u00f6rlig aktsamhet f\u00f6r f\u00f6retag vad g\u00e4ller h\u00e5llbarhet"},"content":{"rendered":"

Den 23 februari 2022 publicerade EU-kommissionen ett f\u00f6rslag p\u00e5 ett direktiv om tillb\u00f6rlig aktsamhet f\u00f6r f\u00f6retag vad g\u00e4ller h\u00e5llbarhet<\/a>. Syftet med f\u00f6rslaget \u00e4r att skapa h\u00e5llbart och ansvarsfullt agerande fr\u00e5n f\u00f6retagens sida i hela den globala leverant\u00f6rskedjan och inom f\u00f6retagen.<\/h4>\n

F\u00f6retag f\u00e5r en central roll eftersom de m\u00e5ste uppt\u00e4cka och minska f\u00f6rekomsten av oetiska aff\u00e4rsmetoder som barnarbete och exploatering av arbetskraft inom sina verksamheter. I det h\u00e4r blogginl\u00e4gget tar vi upp de vanligaste fr\u00e5gorna om vad f\u00f6rslaget inneb\u00e4r i praktiken och vilka konsekvenser det kan f\u00e5 f\u00f6r verksamheter n\u00e4r det implementeras n\u00e4sta \u00e5r.<\/h4>\n

1 \u2013 Vilken befogenhet har f\u00f6rslaget p\u00e5 ett direktiv om tillb\u00f6rlig aktsamhet f\u00f6r f\u00f6retag vad g\u00e4ller h\u00e5llbarhet?<\/h4>\n

Milj\u00f6, samh\u00e4llsansvar och bolagsstyrning (ESG) blir allt viktigare fr\u00e5gor f\u00f6r globala f\u00f6retag och regeringar. I hela v\u00e4rlden \u00f6kar granskningen av ursprung i leverant\u00f6rskedjor (\u201dhur\u201d snarare \u00e4n bara \u201dvad\u201d) allteftersom tveksamma metoder och sm\u00e5 marknader f\u00f6r viktiga r\u00e5varor exponeras d\u00e5 aktie\u00e4gare, regeringar, intressegrupper och allm\u00e4nheten st\u00e4ller allt st\u00f6rre krav. P\u00e5st\u00e5enden om \u00f6kningen av s\u00e5 kallad \u201dgreenwashing\u201d likt de som nyligen omfattade H&M, KLM och Ryanair inneb\u00e4r att det \u00e4r en betydande f\u00f6retagsrisk att \u00f6verdriva eller ge missvisande meriter vad g\u00e4ller alla aspekter av ESG. R\u00e4ttstvister om greenwashing \u2013 som handlar om allt fr\u00e5n vaga, felaktiga, f\u00f6r\u00e5ldrade, ogrundade eller falska p\u00e5st\u00e5enden om f\u00f6retags aktiviteter eller produkter \u2013 \u00e4r en trend som vi r\u00e4knar med ska forts\u00e4tta att v\u00e4xa snabbt.<\/p>\n

Den st\u00f6rsta f\u00f6r\u00e4ndringen i detta snabbr\u00f6rliga omr\u00e5de \u00e4r EU-kommissionens utkast till ett direktiv om tillb\u00f6rlig aktsamhet f\u00f6r f\u00f6retag vad g\u00e4ller h\u00e5llbarhet (direktivet). Det publicerades den 23 februari 2022, men trots att det kan \u00e4ndras innan det blir lag f\u00f6resl\u00e5r det omfattande f\u00f6r\u00e4ndringar inom omr\u00e5det tillb\u00f6rlig aktsamhet f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och milj\u00f6 som g\u00e4ller f\u00f6r leverant\u00f6rskedjor i upphandlingsorganisationer \u00f6ver hela v\u00e4rlden.<\/p>\n

Direktivet har bred t\u00e4ckning och f\u00e5r f\u00f6ljder f\u00f6r tre olika f\u00f6retagstyper. De tre klasserna \u00e4r enligt kommissionen:  Grupp 1: Stora aktiebolag i EU: Detta p\u00e5verkar, enligt EU-kommissionen, cirka 9 400 f\u00f6retag. F\u00f6r att ing\u00e5 i grupp 1 m\u00e5ste f\u00f6retaget vara baserat i EU och ha 500 eller fler anst\u00e4llda samt en global nettooms\u00e4ttning p\u00e5 150 miljoner euro eller mer. Den andra kategorin \u00e4r grupp 2 f\u00f6retag, som best\u00e5r av cirka 3 400 f\u00f6retag inom sektorer med \u201dstor p\u00e5verkan\u201d.<\/em> Det andra kriteriet f\u00f6r grupp 2 f\u00f6retag \u00e4r att de m\u00e5ste ha 250 eller fler anst\u00e4llda och en global nettooms\u00e4ttning p\u00e5 40 miljoner euro eller mer. Dessutom m\u00e5ste dessa f\u00f6retag vara verksamma i det som definieras som \u201dsektorer med stor p\u00e5verkan\u201d som enligt kommissionen omfattar sektorer som \u201dtextilier, jordbruk eller mineralutvinning\u201d. Med h\u00e4nsyn till de stora riskerna i dessa branscher f\u00f6resl\u00e5s att reglerna i direktivet \u201dska b\u00f6rja g\u00e4lla tv\u00e5 \u00e5r senare \u00e4n f\u00f6r grupp 1\u201d. Grupp 3 omfattar icke-EU f\u00f6retag som har kommersiell verksamhet i EU och d\u00e4r inkomster upp till den relevanta tr\u00f6skeln genereras inom EU. Direktivet g\u00e4ller inte sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag (SMF), men det finns utrymme till att inkludera dessa indirekt via vissa best\u00e4mmelser i direktivet.<\/p>\n

Direktivet \u00e4r kanske den f\u00f6r\u00e4ndring som f\u00e5r flest rubriker, men andra l\u00e4nder f\u00f6ljer efter eftersom ESG-fr\u00e5gor blir alltmer aff\u00e4rskritiska. I USA har det kommit f\u00f6rslag fr\u00e5n investeringskommitt\u00e9n i den amerikanska finansiella tillsynsmyndigheten (SEC) att uppr\u00e4tta ett ramverk med upplysningsplikt g\u00e4llande ESG-fr\u00e5gor som skulle f\u00e5 l\u00e5ngtg\u00e5ende konsekvenser f\u00f6r f\u00f6retag som \u00e4r aktiva i USA. I andra l\u00e4nder som i Frankrike finns frivilliga uppf\u00f6randekoder som har f\u00e5tt stor genomslagskraft bland f\u00f6retag.<\/p>\n

2 \u2013 Hur skiljer den sig fr\u00e5n Modern Slavery Act i Storbritannien?<\/h4>\n

Brittiska Modern Slavery Act har framst\u00e4llts som ett f\u00f6red\u00f6me n\u00e4r det g\u00e4ller skydd mot de allvarligaste hoten mot och kr\u00e4nkningarna av m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Direktivet g\u00e5r mycket l\u00e4ngre och st\u00e4rker st\u00e4llningen av Modern Slavery Act med m\u00f6jlighet f\u00f6r till\u00e4mpning globalt. Den s\u00f6ker sig ner i alla niv\u00e5er p\u00e5 leverant\u00f6rskedjan, fr\u00e5n r\u00e5varor fram till \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljaren. Den inf\u00f6r nya p\u00e5f\u00f6ljder som omfattar tillsyn, b\u00f6ter, urs\u00e4kter, skador\/kompensation s\u00e5v\u00e4l som krav p\u00e5 att \u00e4ndra beteenden. Till skillnad fr\u00e5n Modern Slavery Act g\u00e4ller den alla f\u00f6retag som \u00e4r verksamma och har inkomster i EU.<\/p>\n

3 \u2013 Vilka standarder eller krav grundas lagstiftningen p\u00e5?<\/h4>\n

Direktivet \u00e4r delvis grundat p\u00e5 en studie fr\u00e5n British Institute of International and Comparative Law fr\u00e5n 2020 som best\u00e4lldes av EU. Det har \u00e4ven inspirerats av bland annat FN:s v\u00e4gledande principer f\u00f6r f\u00f6retag och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter (UN Guiding Principles on Business and Human Rights, UNGP), men kritiseras \u00e4nd\u00e5 f\u00f6r att inte g\u00e5 tillr\u00e4ckligt l\u00e5ngt \u2013 framf\u00f6rallt g\u00e4ller det att direktivet inte g\u00e5r l\u00e4ngre \u00e4n g\u00e4llande standarder som exempelvis UNGP n\u00e4r det g\u00e4ller antal omr\u00e5den och att det inte t\u00e4cker hela leverant\u00f6rskedjan (och exkluderar SMF:er).<\/p>\n

4 \u2013 Vilka \u00e5tg\u00e4rder b\u00f6r vi vidta f\u00f6r att visa efterlevnad?<\/h4>\n

Kommissionen konstaterar att f\u00f6retag m\u00e5ste uppfylla en m\u00e4ngd nya skyldigheter som omfattar:<\/p>\n