{"id":17137,"date":"2017-02-20T20:00:00","date_gmt":"2017-02-20T17:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/uat.achilles.com\/okategoriserad\/vad-ar-konfliktmineraler\/"},"modified":"2023-07-29T15:00:22","modified_gmt":"2023-07-29T12:00:22","slug":"vad-ar-konfliktmineraler","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.achilles.com\/sv\/industry-insights\/vad-ar-konfliktmineraler\/","title":{"rendered":"Vad \u00e4r konfliktmineraler?"},"content":{"rendered":"<h4>\u00d6versikt<\/h4>\n<p>Termen \u201dkonfliktmineraler\u201d syftar p\u00e5 fyra grund\u00e4mnen \u2012 tenn, tantal, volfram och guld \u2012 som \u00e4ven kallas f\u00f6r 3TG. Men varf\u00f6r kallas de f\u00f6r \u201dkonfliktmineraler\u201d?<\/p>\n<p>I korthet g\u00e4ller att om int\u00e4kterna fr\u00e5n handel med mineralerna anv\u00e4nds till att finansiera v\u00e4pnade konflikter i Demokratiska republiken Kongo (DRC) och kringliggande l\u00e4nder klassificeras de som \u201dkonfliktmineraler\u201d.<\/p>\n<p>Mer specifikt \u00e4r det mineralernas ursprung som \u00e4r viktigt och om malmen som anv\u00e4nds f\u00f6r att framst\u00e4lla basmetallerna kommer fr\u00e5n gruvor olagligt kontrollerade av regeringstrupper och miliser.<\/p>\n<p>De v\u00e4pnade trupperna och miliserna anv\u00e4nder de enorma vinsterna fr\u00e5n gruvdriften till att fr\u00e4mja sina egna intressen och uppr\u00e4tth\u00e5lla krig genom k\u00f6p av vapen. De \u00e4r skyldiga till n\u00e5gra av de v\u00e4rsta grymheterna n\u00e5gonsin mot m\u00e4nskligheten och till grova kr\u00e4nkningar av m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, d\u00e4ribland v\u00e5ldt\u00e4kt, mord och barnarbete. Civilbefolkningen i lokala gruvsamh\u00e4llen tvingas delta i den olagliga gruvdriften. Det h\u00e4r p\u00e5verkar den lagliga delen av industrin, som \u00e4r viktig f\u00f6r den Demokratiska republiken Kongos ekonomi och befolkningens s\u00e4kerhet.<\/p>\n<p>Mineraler fr\u00e5n gruvorna smugglas ut ur landet via grannl\u00e4nder, som Uganda och Rwanda, d\u00e4r de exporteras till Fj\u00e4rran \u00d6stern och sm\u00e4lts samman med mineraler fr\u00e5n hela v\u00e4rlden. N\u00e4r mineralerna har bearbetats, eller \u201draffinerats\u201d, blir det extremt sv\u00e5rt att sp\u00e5ra deras ursprung. D\u00e4rmed kan mineraler fr\u00e5n konfliktzoner l\u00e4tt smygas in i konsumentprodukter i hela v\u00e4rlden. De finns i alla v\u00e5ra elektronikprodukter inklusive mobiltelefoner, b\u00e4rbara datorer, bilar och till och med smycken.<\/p>\n<h4>Behovet av intervention<\/h4>\n<p>Eftersom den st\u00f6rsta inkomstk\u00e4llan f\u00f6r de militanta grupperna \u00e4r olaglig gruvdrift \u00e4r det h\u00e4r insatser kr\u00e4vs. D\u00e4rf\u00f6r uppmanas f\u00f6retag att g\u00f6ra ansvarsfulla ink\u00f6p och f\u00f6rhindra att konfliktmineraler kommer ut p\u00e5 den globala marknaden genom att kontrollera sina leverant\u00f6rskedjor.<\/p>\n<p>D\u00e5 kr\u00e4vs en noggrann unders\u00f6kning av leverant\u00f6rskedjan \u2013 inledningsvis f\u00f6r att identifiera om produkter man tillverkar eller legotillverkar inneh\u00e5ller 3TG, och sedan f\u00f6r att sp\u00e5ra ursprunget, och d\u00e5 i synnerhet om de kommer fr\u00e5n gruvor som finansierar konflikter. Slutligen m\u00e5ste man \u00e5tg\u00e4rda problemen, vilket kan inkludera att arbeta fram en \u00e5tg\u00e4rdsplan tillsammans med drabbade leverant\u00f6rer f\u00f6r att l\u00f6sa identifierade problem.<\/p>\n<p>H\u00e4r \u00e4r arbetet&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.responsiblemineralsinitiative.org\/\">Conflict-Free Sourcing Initiative<\/a>&nbsp;(cfsi)&nbsp; utf\u00f6r avg\u00f6rande. De har utarbetat en mall f\u00f6r rapportering av konfliktmineraler som underl\u00e4ttar insamlandet av information om mineralerna. Dessutom har de genomf\u00f6rt revisioner av sm\u00e4ltverk (raffinaderier) och j\u00e4mf\u00f6rt dessa med \u00f6verenskomna protokoll f\u00f6r att sammanst\u00e4lla en f\u00f6rteckning \u00f6ver sm\u00e4ltverk som anses vara godk\u00e4nda eller \u201dcertifierade\u201d. Det g\u00f6r att f\u00f6retag kan fatta v\u00e4lgrundade beslut om konfliktmineraler i sin leverant\u00f6rskedja.<\/p>\n<p>Det b\u00f6r dock p\u00e5pekas att ett sm\u00e4ltverk som inte \u00e4r certifierat inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis har n\u00e5gon koppling till v\u00e4pnade grupper. Det betyder bara att CFSI inte har granskat dem. S\u00e5dana sm\u00e4ltverk kan ans\u00f6ka hos CFSI om att f\u00e5 en revision utf\u00f6rd s\u00e5 att deras status \u00e4ndras. Organisationer rekommenderas att k\u00f6pa in mineraler fr\u00e5n certifierade sm\u00e4ltverk och att vara f\u00f6rsiktiga i kontakter med sm\u00e4ltverk som inte \u00e4r certifierade.<\/p>\n<h4>St\u00f6rre ansvarsskyldighet genom lagstiftning<\/h4>\n<p>Den federala lagen \u201dDodd-Frank Wall Street Reform and Consumer Protection Act\u201d, som antogs av den amerikanska kongressen i juli 2010, inkluderar en best\u00e4mmelse \u2012 avsnitt 1502 \u2012 som syftar till att hindra den nationella arm\u00e9n och rebellgrupper i Demokratiska republiken Kongo fr\u00e5n att olagligt anv\u00e4nda vinster fr\u00e5n mineralhandel till att finansiera krig.<\/p>\n<p>Avsnitt 1502 \u00e4r ett upplysningskrav som kr\u00e4ver att f\u00f6retag tar reda p\u00e5 om deras produkter inneh\u00e5ller konfliktmineraler \u2012 genom att kontrollera leverant\u00f6rskedjan \u2012 och rapportera till Securities and Exchange Commission (SEC).<\/p>\n<p>US Securities and Exchange Commission (SEC) antog lagen 2012 och utf\u00e4rdade f\u00f6reskrifter som kr\u00e4ver att f\u00f6retag, registrerade p\u00e5 den amerikanska b\u00f6rsen, l\u00e4mnar in obligatoriska \u00e5rsrapporter om anv\u00e4ndning av konfliktmineraler (3TG \u2012 tenn, tantal, volfram och guld) som anses \u201dn\u00f6dv\u00e4ndig\u201d f\u00f6r produkterna de tillverkar eller legotillverkar. De \u00e4r ocks\u00e5 skyldiga att uppge vilka \u00e5tg\u00e4rder de har vidtagit f\u00f6r att utf\u00f6ra n\u00f6dv\u00e4ndig kontroll av mineralernas ursprung och deras sp\u00e5rbarhet.<\/p>\n<p>De kontroll- och sp\u00e5rbarhets\u00e5tg\u00e4rder som kr\u00e4vs enligt avsnitt 1502 \u00e4r v\u00e4sentliga f\u00f6r att bryta kopplingarna mellan krig och mineralhandel i \u00f6stra Demokratiska republiken Kongo. De \u00e4r ett effektivt f\u00f6rsta steg i f\u00f6rs\u00f6ken att skapa en gruvindustri i Demokratiska republiken Kongo som gynnar den lagliga gruvdriften och avser att stoppa tv\u00e5ng och v\u00e5ld.<\/p>\n<p>I EU har nya riktlinjer f\u00f6r konfliktmineraler inf\u00f6rts som rekommenderar sj\u00e4lvcertifiering f\u00f6r import\u00f6rer av 3TG. Detta \u00e4r dock frivilligt, men den allt st\u00f6rre pressen fr\u00e5n konsumenter och p\u00e5tryckningsgrupper tvingar f\u00f6retag att inta ett mer proaktivt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt i problemet som en del av deras samh\u00e4llsansvar. F\u00f6retag som brister i efterlevnad av riktlinjerna riskerar att hamna p\u00e5 l\u00f6psedlarna och f\u00e5 negativ publicitet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00d6versikt Termen \u201dkonfliktmineraler\u201d syftar p\u00e5 fyra grund\u00e4mnen \u2012 tenn, tantal, volfram och guld \u2012 som \u00e4ven kallas f\u00f6r 3TG. Men varf\u00f6r kallas de f\u00f6r \u201dkonfliktmineraler\u201d? I korthet g\u00e4ller att om int\u00e4kterna fr\u00e5n handel med mineralerna anv\u00e4nds till att finansiera v\u00e4pnade konflikter i Demokratiska republiken Kongo (DRC) och kringliggande l\u00e4nder klassificeras de som \u201dkonfliktmineraler\u201d. Mer specifikt [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":12730,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"content-type":"","wds_primary_category":0,"wds_primary_industry_tax":0,"wds_primary_topic_tax":0,"wds_primary_post_region_tax":0,"footnotes":""},"categories":[12014],"tags":[10497],"industry_tax":[4121],"topic_tax":[4040],"post_region_tax":[],"class_list":["post-17137","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-branschinsikter-sv","tag-csr-sv","industry_tax-mining-and-cement-sv","topic_tax-hallbarhet-sv"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.achilles.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17137","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.achilles.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.achilles.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.achilles.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.achilles.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17137"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.achilles.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17137\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.achilles.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/12730"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.achilles.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17137"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.achilles.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17137"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.achilles.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17137"},{"taxonomy":"industry_tax","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.achilles.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/industry_tax?post=17137"},{"taxonomy":"topic_tax","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.achilles.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/topic_tax?post=17137"},{"taxonomy":"post_region_tax","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.achilles.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/post_region_tax?post=17137"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}