Article

Vanliga frågor och svar: Tillbörlig aktsamhet för företag vad gäller hållbarhet

Den 23 februari 2022 publicerade EU-kommissionen ett förslag på ett direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag vad gäller hållbarhet. Syftet med förslaget är att skapa hållbart och ansvarsfullt agerande från företagens sida i hela den globala leverantörskedjan och inom företagen.

Företag får en central roll eftersom de måste upptäcka och minska förekomsten av oetiska affärsmetoder som barnarbete och exploatering av arbetskraft inom sina verksamheter. I det här blogginlägget tar vi upp de vanligaste frågorna om vad förslaget innebär i praktiken och vilka konsekvenser det kan få för verksamheter när det implementeras nästa år.

1 – Vilken befogenhet har förslaget på ett direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag vad gäller hållbarhet?

Miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG) blir allt viktigare frågor för globala företag och regeringar. I hela världen ökar granskningen av ursprung i leverantörskedjor (”hur” snarare än bara ”vad”) allteftersom tveksamma metoder och små marknader för viktiga råvaror exponeras då aktieägare, regeringar, intressegrupper och allmänheten ställer allt större krav. Påståenden om ökningen av så kallad ”greenwashing” likt de som nyligen omfattade H&M, KLM och Ryanair innebär att det är en betydande företagsrisk att överdriva eller ge missvisande meriter vad gäller alla aspekter av ESG. Rättstvister om greenwashing – som handlar om allt från vaga, felaktiga, föråldrade, ogrundade eller falska påståenden om företags aktiviteter eller produkter – är en trend som vi räknar med ska fortsätta att växa snabbt.

Den största förändringen i detta snabbrörliga område är EU-kommissionens utkast till ett direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag vad gäller hållbarhet (direktivet). Det publicerades den 23 februari 2022, men trots att det kan ändras innan det blir lag föreslår det omfattande förändringar inom området tillbörlig aktsamhet för mänskliga rättigheter och miljö som gäller för leverantörskedjor i upphandlingsorganisationer över hela världen.

Direktivet har bred täckning och får följder för tre olika företagstyper. De tre klasserna är enligt kommissionen:  Grupp 1: Stora aktiebolag i EU: Detta påverkar, enligt EU-kommissionen, cirka 9 400 företag. För att ingå i grupp 1 måste företaget vara baserat i EU och ha 500 eller fler anställda samt en global nettoomsättning på 150 miljoner euro eller mer. Den andra kategorin är grupp 2 företag, som består av cirka 3 400 företag inom sektorer med ”stor påverkan”. Det andra kriteriet för grupp 2 företag är att de måste ha 250 eller fler anställda och en global nettoomsättning på 40 miljoner euro eller mer. Dessutom måste dessa företag vara verksamma i det som definieras som ”sektorer med stor påverkan” som enligt kommissionen omfattar sektorer som ”textilier, jordbruk eller mineralutvinning”. Med hänsyn till de stora riskerna i dessa branscher föreslås att reglerna i direktivet ”ska börja gälla två år senare än för grupp 1”. Grupp 3 omfattar icke-EU företag som har kommersiell verksamhet i EU och där inkomster upp till den relevanta tröskeln genereras inom EU. Direktivet gäller inte små och medelstora företag (SMF), men det finns utrymme till att inkludera dessa indirekt via vissa bestämmelser i direktivet.

Direktivet är kanske den förändring som får flest rubriker, men andra länder följer efter eftersom ESG-frågor blir alltmer affärskritiska. I USA har det kommit förslag från investeringskommittén i den amerikanska finansiella tillsynsmyndigheten (SEC) att upprätta ett ramverk med upplysningsplikt gällande ESG-frågor som skulle få långtgående konsekvenser för företag som är aktiva i USA. I andra länder som i Frankrike finns frivilliga uppförandekoder som har fått stor genomslagskraft bland företag.

2 – Hur skiljer den sig från Modern Slavery Act i Storbritannien?

Brittiska Modern Slavery Act har framställts som ett föredöme när det gäller skydd mot de allvarligaste hoten mot och kränkningarna av mänskliga rättigheter. Direktivet går mycket längre och stärker ställningen av Modern Slavery Act med möjlighet för tillämpning globalt. Den söker sig ner i alla nivåer på leverantörskedjan, från råvaror fram till återförsäljaren. Den inför nya påföljder som omfattar tillsyn, böter, ursäkter, skador/kompensation såväl som krav på att ändra beteenden. Till skillnad från Modern Slavery Act gäller den alla företag som är verksamma och har inkomster i EU.

3 – Vilka standarder eller krav grundas lagstiftningen på?

Direktivet är delvis grundat på en studie från British Institute of International and Comparative Law från 2020 som beställdes av EU. Det har även inspirerats av bland annat FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UN Guiding Principles on Business and Human Rights, UNGP), men kritiseras ändå för att inte gå tillräckligt långt – framförallt gäller det att direktivet inte går längre än gällande standarder som exempelvis UNGP när det gäller antal områden och att det inte täcker hela leverantörskedjan (och exkluderar SMF:er).

4 – Vilka åtgärder bör vi vidta för att visa efterlevnad?

Kommissionen konstaterar att företag måste uppfylla en mängd nya skyldigheter som omfattar:

  • Plikten att inkludera tillbörlig aktsamhet i företagets policyer.
  • Publicera redogörelser av sina metoder för tillbörlig aktsamhet.
  • Proaktivt bevaka (till exempel via en handlingsplan) och identifiera faktisk eller potentiell negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljön av sin verksamhet, och sedan minska denna påverkan.
  • Vidta åtgärder för att förhindra negativ påverkan på grund av sådan affärsverksamhet.
  • Skyldighet att införa klagomålsförfaranden för mänskliga rättigheter/ESG.

Dessutom kostar förändringarna och det finns ett stort behov av se till att ändringar som införs blir rätt med detsamma.

5 – Förändringarna i lagstiftning verkar specifika för EU, eller för individuella länder, gäller de även brittiska företag?

Ja, det gör de. Direktivet gäller alla företag som säljer till EU och inte enbart de som finns i medlemsländer.
Den tredje gruppen företag att inkluderas är företag som är verksamma i EU och som har en omsättning på över 150 miljoner euro i EU eller mellan 40 och 150 miljoner i EU där minst hälften kommer från sektorer med stor påverkan. Det innebär att många brittiska företag fångas upp av direktivet och måste följa det för att undvika sanktioner. Trots att Storbritannien inte behöver följa EU-lagar efter brexit är det troligt att liknande lagstiftning införs i Storbritannien för att landets multinationella företag ska likställas med EU-företag.
Storbritannien skulle behöva en tillsynsmyndighet på liknande sätt som finns i EU-länder. Kommer man i otakt med EU kan det leda till ett ojämnt införande där brittiska företag bryter mot reglerna i ett EU-land men inte i ett annat beroende på hur reglerna har införts i varje land. På så sätt bryr sig ESG-frågor inte om gränser och utgör ett bra exempel på hur Storbritannien fortsatt befinner sig inom EU:s lagar och styrning.

En etisk leverantörskedja är en hållbar leverantörskedja

Som organisation förväntas ni att agera säkert, ansvarsfullt och hållbart. Att skapa en transparent och samspelt leverantörskedja som arbetar för att kontinuerligt förbättra tillbörlig aktsamhet är ett första steg som företag ska vara redo att ta för att undvika risk för framtida straff och förlorat anseende. Vårt etiska affärsprogram hjälper företag att garantera intressenter att de följer internationell lag, bästa ESG-praxis och att alla arbetare lever och arbetar i enlighet med dessa värderingar. Be om att bli kontaktad för mer information.

Dessa vanliga frågor och svar är sammanställda av David Hansom, partner med ansvar för upphandlingslag på Clyde & Co som specialiserar sig på globala leverantörskedjor och upphandling.


Få insikter i din inkorg varje månad

Prenumerera